Aktuellt

Ups and downs

Löpningen är så funtad att när det känns som bäst kommer bakslaget. När kroppen känns stark och odödlig kommer smärtan.

Efter tisdagens pass kände jag en vag smärta i vänster höft. Skippade löpningen ett par dagar tills det lättade. I fredags kändes det bra när jag sprang mina 23 km men när jag stelnat till efteråt började smärtan komma krypande igen.

Lördag morgon kunde jag knappt ta mig till tåget. Haltade. Kände mig gammal när jag fick be dottern sakta ner för att jag inte hann med. Skröplig. Hela lördagsshoppingen fick jag bita ihop och tackade Gud för alla rulltrappor.

Igår lättade det lite men jag känner fortfarande av det. Det är en obestämbar smärta som jag inte kan peka ut var den sitter. Det känns i mitten på ljumsken men inte när jag böjer benet utan när jag sätter i foten när jag går. Det stramar runt om hela höften, fram, utsida och bak.

Teori någon?

Anyway. Handlingsplanen blir löpvila. Spinning funkar så det får duga så länge. Så ska jag passa på att göra det där man aldrig hinner – mer yoga, mer tåhävningar och fler plankor. Att lägga sig på soffan är inte min grej.

13 Kommentarer

  • Svara
    Jenny
    24 januari, 2011 kl 10:15

    Hoppas det onda försvinner snabbt! Tur att spinning funkar!

  • Svara
    Thomas
    24 januari, 2011 kl 12:31

    Usch, jag känner ju igen det där.

    För min del verkar det vara ett ansträngt muskelfäste i ljumsken.

    Hoppas det snart är bra igen..

  • Svara
    Lotta
    24 januari, 2011 kl 15:07

    Alltså, det är så lurigt det där, när det kommer så kraftigt och i princip utan förvarning, man kan inte ens förbanna sig själv efteråt att man nog borde ha vilat 2 dagar till, eller man borde stannat.. som med mitt fåniga knä! :( Hoppas det snart är bra igen och tack och lov att spinning funkar iaf så att du inte tvingas sitta still, för om du är ungefär som jag, vilket du verkar vara, så är vi inte gjorda för att inte röra på oss, mår varken bra i kropp eller sinne om vi inte får utlopp för energin.

  • Svara
    Ida
    24 januari, 2011 kl 21:02

    Kanske är det höftböjaren som har blivit lite överansträngd? Smärta som kommer (ibland) när man sätter i foten eller vänder sig om? Smärta som ibland känns som om den sitter i ljumsken, ibland i höften? Smärta som känns när man ligger ner och drar (eller någon trycker) det onda benet in mot magen?

    Jag fick rådet att massera höftböjaren (och även den där muskeln som sitter lite längre upp lite längre bak på höften och som också ofta är öm när höftböjaren strejkar), samt mycket träning för nedre inre magmusklerna (allra längst ner innan magen blir något annat…).

    (…samt tänka på att spänna magen och inte svanka så mycket när jag springer, men att ändra löpstilen går mindre bra).

  • Svara
    Daniel
    24 januari, 2011 kl 22:11

    Aj aj aj! Inget kul Anna! Har inga teorier men brukar själv göra en övning när jag har mystiska symptom i höftpartiet. Du kan den säkert redan ;) men annars kan du ställa dig i samma position som när du gör ett utfall. I utfallet sätter du den främre foten lite extra långt fram och skjuter fram höften ordentligt. Sedan gungar du bara lite lätt upp och ner och ser om det kan lossna. Bra en idé! ;)

    Annars krya på dig och kör lite plankor och annat roligt så är du snart på banan igen! :D

  • Svara
    Ingmarie
    24 januari, 2011 kl 22:41

    Vilket skit på ren svenska!Just den ”delen av kroppen” är jag urkass på för där har jag (peppar, peppar) aldrig haft problem. Går det inte över i veckan så kolla upp det! KRAM

  • Svara
    Sara
    24 januari, 2011 kl 22:45

    Aj då, passa dig för höftsmärtor. De är inte roliga, jag dras fortfarande med mina höftproblem. Det Ida skrev lät i alla fall vettigt.
    Och det är ju aldrig dåligt att få tid till yoga, tåhävningar och plankor – det är också nyttigt!

  • Svara
    Carina
    24 januari, 2011 kl 23:25

    Tyvärr ingen idé på vad det kan vara. Men tråkigt som fan är det!! Hoppas det försvinner fort som attan!!

  • Svara
    Kristina
    25 januari, 2011 kl 09:11

    Du ska kanske fundera på ett besök till doktorn (typ specialist på idrottsskador) eller sjukgymnasten eller massören ……
    Din smärta märkte vi inte av på spinningpasset måndag kväll. Gisses vilket bra pass du gav oss!!

  • Svara
    Anna (orka mera)
    25 januari, 2011 kl 09:56

    Jenny – ja spinningen är en bra back-up för konditionen. När jag hade löparknä funkade inte ens den, då var det lätt att gråta en skvätt!

    Thomas – lite synd om oss nu! Känns som någon form av inflammation här också eftersom det känns bättre när jag blir varm och värre när jag stelnar till. Baaah!

    Lotta – ja eller hur? Man blir liksom tokblåst utan förvarning. Fast å andra sidan är det skönt, för då slipper man vara arg på sig själv!

    Ida och Daniel – tack för era tips! Jag ska testa dem allihopa!

    Ingmarie – Ja det ska jag göra! Får väl testa den där mirakelnaprapaten alla Malmöborna pratar om :)

    Sara – Vad är det som är felet i din höft? Var det en slemsäck?

    Carina – jepp. Bort med det bara! Fort fort fort!

    Kristina – Jepp, jag väntar veckan ut och ser vad som händer. Annars får jag kolla upp! Spinningen funkar och som ni körde igår hade jag ett lätt jobb! Underbara deltagare!

  • Svara
    Märtha Louise
    25 januari, 2011 kl 11:16

    Jag kan rekommendera en rörlighets-/höftstyrkegrej jag använt ett tag nu, det kallas för ”myrtl” (google it!) och framförallt en övning som kallas för musslan eller clams :) har inte haft ont i höften sen jag började med de sakerna!

  • Svara
    Sara
    25 januari, 2011 kl 18:25

    Mina problem började med att rumpmusklerna var för svaga vilket gjorde att jag vinklade mitt ben lite inåt när jag sprang. Det gjorde att jag slet på senoran som löper över höften och jag fick ont på utsidan av höften. Det problemet blir bättre och bättre men hjälp av styrketräningen jag gör (lesson learned: Sluta inte med styrketräning bara för att det är tävlingar). Att jag vinklade benet inåt gjorde även att en slemsäck kom i kläm och nu har jag problem med ljumsken. Det känns inget alls vid löpning eller ”vardagslivet” – bara när jag vinklar benet inåt och utåt – t ex i den positionen där man sitter med fötterna ihop och strechar. Jag märker mest av det när jag gör yoga. Det kommer och går lite, men jag hoppas att det mer ”går” :)

  • Svara
    Anna (orka mera)
    26 januari, 2011 kl 09:09

    Märtha Louise – Testade igår. Ska göra den till min dagliga rutin och hoppas att den hjälper!

    Sara – är du igång att springa som vanligt nu? Hoppas jag är igång till alla hjärtanslöpningen, hade varit superkul att träffa er alla!

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.