29 september, 2008

Spinning gör underverk för stela ben


Tog mig i väg till gymmet ikväll för att trampa bort lite stelhet. Brukar köra spinning som första pass efter långloppen. Dag 2 brukar vara lagom då är motivationen på topp igen och energin åter på plats. (Dag 1 är förövrigt upptagen för shopping...)

Spinningen låter blodet pumpa utan att belasta benen för mycket. Det känns i hela kroppen hur det rensar bort all stelhet och piggar till benen, gör hela kroppen redo för nya tag.

Nu känner jag mig som en ny människa. Nu väntar 8 timmars sömn innan jag i morgon ska införa en HELT NY TRÄNINGSFORM i min tillvaro. Men mer om det sen...

Etiketter:

Trendigt på Ica Maxi

Var och storhandlade idag. Fick syn på hyfsat nya Dinkel Fras. Alltså som havrefras fast med dinkel. Och så kom jag att tänka på alla som kommer köpa denna produkt bara för att dinkel råkar vara trendigt just nu. Utan att tänka ett steg till.

För saker som är trendigt är inte per automatik bäst i stan. Dinkelfrasen innehåller t ex 10 g socker per 100 g, vilket ändå är ganska mycket. Förvisso mindre än havrefrasen som ligger på hela 14, men ändå dubbelt så mycket som lillebror Rågfras.

Så våga vara lite otrendiga. Köp inte allt som heter råkar heta dinkel. Finns bättre grejer out there.

(när jag googlade på "dinkelfras" i hopp om att hitta en bild fick jag frågan "MENADE DU VINKELFRÄS?" Google vågar visst vara otrendiga...)

Etiketter:

Vilket är värst?

Det diskuteras flitigt vilket som är värst: Lidingö eller Stockholm marathon, och det är många som trots att det är kortare,tycker Lidingö är minst lika jobbigt pga alla backar.

Efter två Lidingölopp och en mara har jag nu saken klar för mig: maran är värre. Både det att asfalten smäller hårdare på stackars muskler och leder, men också det faktum att det trots allt är en timme extra på slutet. Och just den timmen suger ut det sista ur det som redan var slut. Typ.

Idag känner jag mig oförskämt pigg. Lite stel och lite träningsvärk som främst ger sig till känna i trappor. Men jag känner mig inte i närheten så trasig som jag gjorde efter maran. Så: i duellen mellan Lidingö och maran så vinner maran värstingpriset.

Men för att vara på den säkra sidan kör jag båda nästa år igen!

Etiketter: ,

28 september, 2008

Bilder från Lidingö (känsliga personer varnas...)


Tejpad och redo!


Frusen i väntan på start


Alltid lika skönt efteråt!


Mitt enda men av loppet - en blodblåsa! Blånageln är en kvarleva från Stockholm marathon...


Fast Fredriks blodblåsa var större. Man kan tävla i allt!

Etiketter: ,

27 september, 2008

Rapport från Lidingö

Så var det över. Känslan när man flyger (nåja) över mållinjen är underbar. Den är värd hela besväret!

Jag velade länge över klädseln idag. Tyckte det kändes kallt och trodde jag skulle frysa ihjäl i kortärmat (jag tror alltid det, men det blir ju alltid bra när man springer. Problemet är att jag alltid glömmer bort det! IQ guldfisk!)

Kom i god tid till starten och hann men den überlånga bajamajakön utan problem. När jag stod där och filosoferade såg jag Andréa, men avståndet var tyvärr LÅNGT så jag kunde inte hojta. Synd!

När startskottet gått följde en lång sträcka på gräsmatta med TUVOR. Med en stukbenägen fot kändes det minst sagt läskigt. Jag fick koncentrera mig för att sätta rätt fot på rätt plats. Detta hindrade mig dock inte från att se dagens snyggaste outfits: en tjej i grönspräckliga tights och en äldre man i badbyxor och topp som visade magen...

Första milen gick tämligen smärtfritt. Det var mycket trångt och stundtals gick det riktigt sakta. Tiden vid 20 km-kvar-markeringen var ca 54 minuter.

Vid 15 km började bergochdalbanan som vanligt. Upp och ner och upp och ner. Var mentalt förberedd på detta och bet ihop. Taktiken var att undvika mjölksyra i uppförsbackarna, ta det lugnt ett par steg därefter för att få ner pulsen ordentligt och sen köra på igen. Fick bromsa och köra säkert i nerförsbackarna, vågade inte riktigt utmana ödet och stuka till fotskrället.

Fredrik (skadad i vaden sen den där gången han tjyvsprang på Lidingöbanan) startade 10 minuter före mig, utan större förhoppning att ta sig runt springande. När 4 km återstod kom jag ifatt och förbi. Fast när jag såg smärtan i hans ögon och hur nära det var till gråt, kunde jag inte riktigt glädjas åt att springa förbi. Han tog sig i mål i alla fall. Jättebra kämpat!!!

Näst sista kilometern var som vanligt värst och mentalt längst. Därför är det skönt när sista utförslöpan tog över och man fick rulla lite. Må målrakan över gräs och tuvor hade jag lite sparade krafter och kunde sträcka ut steget och öka farten.

2.43.22 stängde jag min klocka. Det är tiden från startlinjen och inte från startskott. Officiella tiden blir därför lite sämre, men under 2.44 ska det nog bli. En förbättring med 8 minuter från förra året. Dessutom under mitt mål på 2.45! Kan man vara annat än nöjd?

Strax efter målgång stötte jag ihop med en av mina bloggläsare, Mattias, som tagit sig runt på ungefär samma tid. Han fick se mig från min allra snyggaste sida, med saltkristaller i hela ansiktet. Fredrik höll på skratta i brallan när han såg mig.... Men nu är jag hel och ren igen. Eller i alla fall ren. Nu väntar middag på den närmaste restaurangen. Vill ju inte ta för många steg i onödan...

Ha en underbar lördag alla. Och till er som sprungit: RIKTIGT BRA JOBBAT!!!!!!

Etiketter:

26 september, 2008

Skitpisselände!

Ursäkta mitt ordval men Stockholms gator har inte varit snälla mot mig idag. TVÅ gånger har jag stukat till foten sen vi kom hit. Det gjorde ont vid båda tillfällena men släppte ganska fort, så smärtan är det nog ingen fara med. Däremot verkar det ju minst sagt vara lite si och så med stabiliteten! Kan man stuka till fotskrället på plan asfalt, hur ska det då gå bland rötter och stenar???

Så nu sitter jag här och deppar. Och inser att jag behöver tejpa. OCH att tejp är oskönt och med all sannolikhet kommer att ge mindre trevliga skav. Dessutom blir man så orörlig i fotleden och det är ju himla opraktiskt när backarna är rätt branta.

Så. Den stora frågan är: hur många kilometer tar det innan jag stukar foten?

(kom igen nu Anna, tänk positivt!!!!!)

Etiketter: ,

Då var det dags

Väskan packad. Barnen lämnade på skola och dagis. Nu sätter vi oss på tåget mot Stockholm. Ser fram emot en lugn härlig resa med en god bok, inspirerande träningstidningar, goda frukostmackor och däremellan lite Vitargo-sörplande (fasen vad jag gör reklam för Vitargo - NEJ, jag är inte mutad med fjorton hinkar gratisvitargo under diskbänken!).


Framme i Stockholm blir det i vanlig ordning lunch på Kalori. Och i vanlig ordning får jag ågren efteråt: tänk om alla bönor förstör magen sådär lagom till loppet. Men det har den inte gjort hittills så det ska väl gå.


Sen blir det obligatorisk test av stadens cappuccino-utbud innan vi shoppar loss. Fredagens shopping brukar dock inte bli så spännande, mest bara på apoteket... compeed, vaselin, sporttejp och andra livsnödvändigheter. Man vill ju inte trötta ut fötterna så där dagen före. Men på söndag, då jäklar!


Nej nu loggar jag ut. Ska försöka få till något inlägg under helgen. Om någon mot förmodan vill veta hur det går i realtid (typ mamma) så sms:a LL42043 till 72456. Kostar 25 kronor.

Etiketter:

25 september, 2008

Normalt?

Spinningmusik på hög volym. En stor Vitargo i handen. Fyra klunkar och jag blev på ruggigt festhumör. Det spritter i benen. Jag vill dansa. Jag vill springa. Jag vill svettas. Jag vill LIDINGÖ.

Note to self



  • Tanka mer vatten!

  • Blunda och svälj den där vitargon. Den blir inte godare.

  • Ta inte fel sport-bh. Skav under brösten är ingen höjdare!

  • Packa inte ner pulsklockan. Du blir bara stressad.

  • Ät inte en sån där stor kaka från seveneleven efter vitargon i morgon. Du får hjärtklappning då.

  • Klipp tånaglarna!

  • Abborbacken är bara en backe, inte världens undergång. Don't be afraid!

Etiketter:

Stöd Rosa-bandet!


Det finns många sätt att stödja saker men det här är en av de coolaste: 24-timmars spinning i Göteborg till förmån för rosa bandet. Hade jag inte råkat fylla år och utlovat födelsedagsfest hade jag definitivt åkt dit.

Så ni som har lite överskottsenergi, samla ihop ett lag och åk. Alla pengar går direkt till cancerfonden. För er som tycker det där med spinning är jobbigt (finns det sånna?) går det bra att bara skänka pengar (utan att cykla). Så klicka er in och skänk!

24 september, 2008

Viktigaste vädret


Veckans viktigaste väder:

Stockholm lördag: 13 grader och mulet. 6 m/s.
Berlin söndag: 13 grader, växlande molnighet. 2 m/s.

Ni som springer Berlin marathon drog vinstlotten. Men Stockholmvädret känns också kanon att springa i. Nu slipper jag förhoppningsvis få lera upp till ryggslutet och dyngsura överdragskläder à la 2007. Det närmar sig vänner. Det närmar sig...

(väderkälla: www.smhi.se)

Etiketter: ,

This Is The Life

Skönt låt. På ett förbränningsspinning nära dig...

23 september, 2008

Friskförklarad

Det har varit oroväckande lite löp-inlägg här på bloggen trots att Lidingö faktiskt är redan nu på lördag! Anledning: en liten fjösig känsla i halsen som jag inte vågat utmana. Vem vill ligga nerbäddad när alla Lidingös backar står i gungning under tiotusentals leriga (?) fötter? INTE JAG, därför har jag tagit det säkra före det osäkra. Och nu äntligen har halsen gett med sig!

Tog en kort 45-minutersrunda i förmiddags med syfte att skaka liv i benen. Förutom uppvärmning och nerjogg blev det åtta 45-sekunders intervaller med en minuts jogg emellan. Pulsen funkade finfint, benen hängde med i det stundtals höga tempot, men det småkändes lite överallt: i knäna, i anklarna.... Och om det känns så efter 45 minuter, hur känns det då efter tre timmar? I kuperad terräng!

Jaja, lite värk skadar ingen (bara det inte drabbar shoppingen dan efter..hehe). Jag är inte så väl förberedd som jag velat men jag är sjutusan så laddad. Det här kommer att bli hur kul som helst. Jag kommer att hata varenda backe, men jag ska över dem en efter en. Och när jag ramlat över mållinjen (och fått den obligatoriska krampen i magmusklerna) kommer jag vara stolt och glad och lyckligast i stan. Den känslan är värd varenda backe på vägen. 4 days to go!

Etiketter: ,

Ehhh???



Det här är Tracy Anderson. Hon tränar både Gwyneth Paltrow och Madonna. I detta klipp säger hon att tjejer inte ska lyfta mer än 3 pounds (1,5 kg).

Tror någon på allvar att Madonnas muskler är ett resultat av rosa 1,5-kilos hantlar???

Det här spär ju bara på tjejers rädsla för tunga vikter. Så himla synd. För en 1,5 kilos hantel lär knappast göra några stordåd. Nä hörrni, lasta på istället!

22 september, 2008

Farväl!


De här skorna bar mig genom mitt första Lidingölopp och min första mara. Det är inte utan att det kändes lite konstigt när jag idag la dem i ett paket och skickade iväg dem. Nu ska de trampa omkring i nya marker. Jag har nämligen sålt dem till en tjej som läste min blogg och såg att jag köpt nya. Hon ville så väldans gärna ha dem och det är ju bara dumt att de står här och samlar damm. Så farväl kära skor farväl...

Toppform


Har inte sätt Toppform på ett par säsonger nu, tyckte det körde fast lite i gamla hjulspår. Men nu är det nytt tema - att få fart på en niondeklass. Jag ger det en ny chans ikväll kl 20.45.

21 september, 2008

Taktiksnack inför Lidingö...

När andra diskuterar mer seriöst upplägg inför Lidingö har vi ägnat kvällen åt andra viktiga Lidingöfrågor. T ex:

Hur hinner man i tid till starten?

Kan man hyra en personlig bajamaja?

Är pastapartypastan verkligen värd 20 kronor?

Om man äter pastapartypastan och därmed sparar ca 80 kronor var jämfört med att gå ut och äta, har man då råd att åka på Training Camp till Portugal i vår?

Många frågor men egentligen kom vi bara fram till en enda slutsats:

För att hinna i tid till starten ska man välja den bajamajakö med flest tjejer.

Alla killar i en bajamajakö ska ju nämligen göra nr 2 (kissnödiga killar uträttar sina behov i skogen). Nr 2 tar lång tid. Av tjejerna i en bajamajakö ska säkerligen många bara kissa. Det går fort. Alltså är tjejerna snabbare än killarna, och den kö med flest tjejer vinner!

Är det inte ursmart uttänkt? Med denna kunskap i bakhuvudet kommer jag kanske till och med att hinna till starten innan startskottet går!

Mathavresallad med ugnsrostade grönsaker och färska örter


Mathavre är ett bra alternativ till ris och pasta. Enkelt att ha att göra med, och smakar jättegott. Kungsörnen har anordnat en recepttävling och här är vårt bidrag. Nyttigt och gott! Vi tog stekt kyckling till, men lax borde gå lika bra.


6 portioner

1 röd lök
2 vitlöksklyftor
1 aubergine
1 fänkål
1 röd paprika
1 zucchini
1 msk olivolja
1 tsk vitvinsvinäger
Flingsalt
Svartpeppar

1 kruka färsk mynta
1 kruka färsk oregano eller timjan

3 dl mathavre

1 dl olivolja
0,5 dl citronsaft
0,5 tsk salt
2 krm peppar

75 g fetaost

Skiva grönsakerna i grova bitar och lägg dem i en långpanna. Tillsätt olivoljan och blanda väl. Strö över flingsalt och kör några varv med pepparkvarnen. Rosta i ugn (200 grader) i 30-40 min. Rör om efter halva tiden. Ta ut grönsakerna och häll på vinägern, blanda och låt svalna. När grönsakerna svalnat så lägg dem på en skärbräda tillsammans med färska örter och hacka fint.

Koka mathavren enligt instruktionen på förpackningen medan grönsakerna är i ugnen. Låt mathavren svalna något.

Blanda de finhackade ugnsrostade grönsakerna med mathavren och häll över dressingen. Toppa med smulad fetaost

Servera till kyckling eller lax.

Etiketter:

Effektiv bantningmetod à la Gynning?

Satt hos frissan och läste skvallertidningar i fredags. I en artikel om Carolina Gynning uppmärksammades att hon blivit så smal varpå hon svarar:

"Klart jag blir smal. Jag bantar ju hela tiden. Jag kan t ex byta ut en hel middag mot ETT chips"

Låter sunt! Fast nu var det ju också en skvallertidning...

19 september, 2008

Startkuvert

Idag damp startkuvertet till Lidingöloppet ner i brevlådan. Och det är alltid med en blandad känsla av spänning och obehag. Jag älskar att läsa om sportmässor och pastaladd, men blir lite bekymrad över att det bara är en vecka kvar och halsen fortfarande känns lite spooky.

Det fina i kråksången är att jag och Fredrik INTE startar i samma startgrupp. Han startar 10 minuter tidigare och då slipper vi störas och stressas av varandra. Dessutom är chansen större att jag kommer till starten i tid...

Nej tamejtusan, nu känner jag att jag börjar längta lite....

Etiketter:

18 september, 2008

Varför händer ALLT i oktober?


Alltså, det finns 12 månader, varför måste allt kul hända i oktober?

4 oktober: utbildning mamma bootcamp Stockholm.
5 oktober: fortbildning Gerdahallen
11 oktober: Millenium Convention Exclusive Göteborg (spinning)
25 oktober: kostföreläsningsdag Gerdahallen
25 oktober: Festen festen för mig som fyller år. 23 var det ja...eeeh...

Och mitt i allt detta får jag nys om ROSA BANDET 24-timmars spinning i Göteborg den 25/10. Kan ni förstå hur kul det skulle vara? Men det ser väl dumt ut om man inte kommer på sin egen fest?

Kanske får ta det ett annat år...

Solrosskott...


...har jag pippi på just nu. Gör underverk på mackan. Piffar upp all mat. Och smakar ljuvligt förståss.

17 september, 2008

Insider-tips


Till er som tänkte gå på min pulsspinning i morgon torsdag:

Jag tror jag just satte ihop ett sjukt jobbigt pass. Mohahaha!

Etiketter:

Försiktig-försiktigare-Anna


Skulle ha sprungit fyra snabba tusingar idag. Vädret är underbart, typ 10 grader och klarblå himmel. Jag vill inget hellre än att springa mina tusingar. Så fantastiskt härligt!

MEN. Jag känner nått i halsen. Inte ont. Bara nått. Nått som inte brukar vara där. Med 10 dagar kvar till Lidingö vågar jag inte chansa. Jag står över träningen idag. Förlorar mer om jag blir sjuk än vad jag skulle vinna på dagens intervaller.

Nu ska jag gå och skära upp en stor härlig grapefrukt. Och ikväll är det jag som går och lägger mig kl 21. Här ska inga basilusker få fäste. SÅDESÅ!

Etiketter:

16 september, 2008

Seriös formtoppning inför Lidingö...

Vet inte vad Mr Szalkai säger om min uppladdning inför stundande Lidingö, men så här har veckan börjat:

IGÅR: Aerobics
IDAG: Afro

Måhända lite ostrukturerat och utan löpfokus men vad fasen...så himla kul! Körde på Gerda igår. Värsta nostalgitrippen att stå på den lilla scenen igen. Och så idag: afro. Kanske den flummigaste träningsformen ever men så fruktansvärt kul. Att bara släppa kontrollen, skaka på allt som skakas kan, få hår i hela ansiktet och svettas så det sprutar.

Det kanske inte gör nytta för förmågan att bemästra Abborrbacken, men för hela själen. I morgon blir det dock löpning. Vågar inte lita helt på att själen svingar mig uppför Lidingöbackarna...

Etiketter:

Vad är logiken?

Fick precis höra från dottern att de hade haft mat-råd på skolan och fått veta varför det serveras lättmjölk och Lätta i deras skola. Jo för att det är mindre fett i det.... (att sen Lätta är totalt befriat från vitaminer och antioxidanter och att fettet är konstgjort och onaturligt verkar inte spela roll...)

Undrar vad motivet är till att de serverar jordgubbskräm, oboy, sötad yoghurt och vitt bröd??

(och nu ser jag mig själv på barikaderna: ROPEN SKALLA BREGOTT ÅT ALLA!)

15 september, 2008

10000 steg om dagen?


Jag har blivit med stegräknare. Vi har gått med i en stegtävling på jobbet och här ska vi stega så mycket vi bara kan mellan 1/10 till 5/12. Jag gillar ju att tävla så det här är ju drömmen. Synd bara att Lidingöloppet hamnade utanför tidsperioden.

I alla fall. Det är något märkligt med det här. För hälsans skull rekommenderas 10000 steg per dag. Igår hade jag min lataste dag ever. Jag var i stort sett inomhus hela dagen, med undantag av en kort promenad till lekplatsen (3 minuter enkel väg). Jag åkte bil till svärföräldrarna och åt söndagsmiddag. Åkte bil hem igen och slösurfade lite. Min stegräknare stod på 9700 steg. Är det allt som krävs för att vara hälsosamt aktiv???? Jag är skeptisk...

14 september, 2008

Det där med mat...


Fick frågan bland kommentarerna hur jag äter i samband med träning...


I början av mitt träningsliv tränade jag mest för att kunna äta. Om jag tränade hade jag utrymme för mer godsaker utan att bilringarna skulle komma krypande.

Ju mer tiden gick och ju mer jag tränade, desto mer ändrades fokus. Från att träna för att kunna äta började jag mer och mer äta för att orka träna.

Visst har man som fysiskt aktiv råd med mer godsaker, men man får inte heller glömma att träning är en påfrestning för kroppen och för att man ska återhämta sig på bästa sätt och inte brytas ner, krävs BRA mat, inte bara tom energi. Behovet av antioxidanter, exempelvis, ökar med ökad träning eftersom träningen i sig ger upphov till fria radikaler.

För att jag ska få ut så mycket som möjligt av min träning är jag noga med vad jag äter före och efter träning, men även såklart under resten av dagen. Jag skulle ALDRIG komma till ett träningspass utan energi i kroppen. Ett sådant pass blir jobbigt både för kroppen och mentalt. Jag vill kunna prestera max när jag kör, jag vill inte brottas med hungerdemonerna som gör mig omotiverad och ofokuserad.

Så vad äter jag då innan träningen? Det beror på när och vad jag ska träna. Tränar jag på morgonen tar jag en tallrik yoghurt och skivad banan innan. Då får jag lite energi samtidigt som det inte lägger sig tungt i magen. Ska jag springa är det jätteviktigt att maten är lättsmält och inte ger mig magtrubbel! Under övriga dagen får frukost, lunch, mellis eller middag tjänstgöra som innan-träning-mat. Oavsett vilket så är det alltid bra mat med långsamma kolhydrater. Vill nämligen inte råka ut för en blodsockerdipp mitt i träningen, vilket kan bli fallet om man gott loss på snabbare energi!

Och efter träningen? Har jag sprungit långt, eller om jag ska träna ett pass till, dricker jag en gainer för att snabbt återställa näringsbalansen. Tränar jag mer normalt, typ ett vanligt entimmespass, sköter jag återhämtningen med vanlig mat. En macka och ett glas mjölk brukar funka liksom kesella, banan och bär. Snabba kolhydrater och protein är vad jag vill komma åt för snabbast återhämtning. Vanligtvis äter jag lite mindre fett i detta mål eftersom fett gör upptaget långsammare.

This is how I do it. Funkar för mig. Känner att jag har med mig kroppen på alla tokigheter jag gör. Den är min evighetsmaskin som tuffar på när jag ber den. Den förtjänar det bästa. Till helgen förtjänar den även lite gottgott. Gör underverk för själen. Men inte varje dag

13 september, 2008

Kväll är jobbigt

Jag har inga problem att gå upp kl 07 och springa två mil. Men efter kl 20 funkar jag tamejtusan inte. Hade tänkt träna in mitt aerobicpass nu när barnen somnat, men det går bara inte. Ögonlocken trillar igen, benen känns som bly. Verkar mycket trevligare med en kanelbulle och te. Men kanelbullarna var visst slut. Attans.

HÖST!

Man vet att det är höst när man behöver vantar på löprundan.

07.00 Långpass löpning, ca 20 km. Friskt och härligt på alla sätt och vis. Men kallt om händerna...

10.15 Förbränningsspinning, 60 min.

Och däremellan tanka tanka tanka.

12 september, 2008

Fredag

Äntligen fredag! Veckans bästa dag, när man har hela gottiga helgen framför sig. Ser framemot sista långpasset innan Lidingö, ett stycke förbränningsspinning och allmänt aerobicstruttande i vardagsrummet. På måndag är det nämligen dags för mitt första vik på Gerdahallen. Ska bli jättekul att köra inför en större publik.

Så i kväll drar jag på aerobicskorna, fäller ner persiennerna och dansar loss. Vad gör ni?

11 september, 2008

Fun light...

Jag tycker Fun light är det läskigaste som finns. Smakar päckligt och innehåller bara en massa konstgjort. Dessutom kan man tydligen döda myror med det....

10 september, 2008

Lite step rensade hjärnan


Körde 75 min stepstyrka nu ikväll och det var verkligen vad jag behövde. Behövde få fula mig lite i spegeln och återfå lite energi.

Nu är jag glad igen. Lite god sömn på det så ska jag vara riktigt fit for fight i morgon! Då väntar pulsspinning, en utmaning för pumpmaskineriet. Ett efterlängtat pass efter sommarens uppehåll. Go go go.

To-do-list

Trots den sena kvällen satt jag på cykeln 07.00 i morse för att testa den musik jag efter många om och men lyckats få ihop.

Låtarna funkade helt ok, men kändes allt som oftast på fel plats. Så nu har jag fattat ett moget beslut, jag låter det vila en vecka. Jag har hysteriskt mycket att göra denna vecka och kan helt enkelt inte ta ihjäl mig. Med febriga barn här hemma blir det heller ingen egentid över. Jag är sjukt trött och pallar inte en natt till med mixmeister...

Så jag skjuter på problemen. Tyvärr är det ju också en stress i sig att veta vad som väntar. Här är min to-do-list:

Nytt förbränningsspinning till 13/9 (blir nog också uppskjutet)
Nytt aerobic inkl musik till 15/9
Nytt afro till 16/9
Nytt pulsspinning till 18/9

Och så var det det där med Lidingöloppet...

00.28 - Nervous breakdown

Får inte ihop mitt pulspass. All musik låter skit. Hårdrocken för skräning, discot för stirrigt, poppen för poppig och resten bara för tråkigt. Och jag har två problem:

1) Det måste vara färdigt på torsdag
2) Det måste vara perfekt

Gå och lägg dig nu Anna. Sänk ribban lite. Ta ett gammalt pass och kom igen till nästa vecka. Du är ju bara människa för tusan.

Etiketter:

09 september, 2008

10 kg plus?

Jag svalt INTE ihjäl. Snarare tvärtom. Tiden sedan i torsdags kan sammanfattas med en enda stor efterrätt. Klockan är mitt i natten och jag ska inte vara långvarig. Här kommer en kort sammanfattning av konferensresan:

Träning:
Vandring 3 timmar
Löpning 1 timme

Alkohol:
1 halv irish coffee (när grädden försvann blev det äckligt!)
2 cider (uppdelat på fyra tillfällen. Jag får inte ner söta drycker!!!)
Doppade överläppen i en irländsk whisky. Vem har uppfunnit denna hemska dryck?
1 klunk Guinness. Smakade råttgift...

Ingen risk att jag blir alkis. Var är mitt vatten och min mjölk???

Efterrätter:
Äppelkaka med grädde, modell stor
Citroncheescake, modell jättestor
Chokladkaka grande
Banoffee paj (banan och kola-paj, sött som tusan men ganska gott)
Baileys-cheescake. Varför förstöra gott med sprit?
Banoffeepaj igen...

Saker jag inte åt:
Vinägerchips
Räkchips

04 september, 2008

06:10 Löpning


För att inte förfalla totalt inför resan till Whiskyns, Guinnessens och chipsens förlovade land startade jag dagen med en löptur. Start 06:10.

Tiden innan klockan sju är ju en sån där bonustid som man kan utnyttja vid krisläge. Familjen märker inget, jobbet märker inget. Det är möjligtvis sömnen som tar lite stryk men den ska jag ta igen på flyget.

Så nu mina vänner säger jag tack och hej för ett tag. På tisdag återkommer jag med rapport från Irland. Kan hända att jag lyckas peta in något ultrakort inlägg däremellan men jag lovar inget. Bloggkolla mig så missar ni inget!

03 september, 2008

Packning avklarad

Nu har jag packat. Hittade ett hål i väskan precis lagom stort för mina löparskor. För vet ni vad, jag har även hittat en lucka i lördagens planering på hela 3 timmar, då jag tänkte upptäcka Irland till fots. Ett halvlångt pass när övriga gänget är ute på fisketur (varför sitta på en båt och guppa i regnet när man kan springa?)

Så nu har jag låtit Fredde programmera GPS:en och skriva ut snajsiga kartor till mig. Ja ni känner ju till mitt lokalsinne sedan tidigare...Det är säkrast med både livrem och hängslen!

Irland

I morgon bär det iväg till Irland med jobbet. Det jag är mest nervös för är att jag ska svälta ihjäl. Andra människor klarar sig långa stunder utan mat. Jag har en mat- och sovklocka som ringer rätt ofta för just mat. Och om jag inte lyder den blir jag sur, otrevlig, grinig, arg, bitchig och allmänt hemsk.

Jag måste ha med mig en proviantväska. Modell stor.

02 september, 2008

Svett

Har satt ihop ett första utkast till höstens pulsspinning. Trampade igenom det nu ikväll och fast det var minst en kvart sen jag slutade, upphör jag inte svettas. Allt är varmt och klibbigt. Borde nog gå och duscha...

Kundvagns-spionage


Kundvagnen före mig:
Becel
Lingongrova
Minimjölk
Viktväktarfärdigmat
Start light

Kundvagnen efter mig:
Dafgårds färdiglasagne (ser jätteflottig ut på bilden)
Två formfranskor
1,5 liter cocacola
Ballerinakex
3-chokladbitar-för-10-kronor

Vad glad jag är att jag packat min egen kundvagn. Vem vill leva på något av det där???

01 september, 2008

Efterlysning!

Någon som har sett mina axlar och triceps?

Samma visa varje år. När sommaren är över är också mina axlars glansdagar förbi. Mina muskler är försvunna och kvar är en alldeles vanlig otonad arm. Den är inte på något vis floffig men bara liksom rak. Jag vill ha former på armskrället, lite spänst.

Och då säger vän av ordning att jag ska styrketräna och det är ju alldeles riktigt att jag borde. Men det blir inte av. Jag förlitar mig på mina pump-pass och de räcker faktiskt hyfsat, sålänge det blir regelbundet. Nu har jag sett schemat för hösten och jag är uppsatt på ETT sånt pass.

Och då säger vän av ordnings kusin att jag faktiskt kan gå på andras pass. Och det är ju alldelses riktigt att jag kan. Men det blir inte av. För är det ingen som tvingar mig till vikterna så tro tusan att jag hellre sitter på en cykel, springer i skogen, dansar lite afro eller steppar lite.

Så funkar jag. Men mina axlar saknar jag....